Skogbruk og elg - kan økt fôrproduksjon redusere beiteskader?
Elgbeiteskader er et stort problem i skogbruket i Hedmark og Oppland. Dette forskningsprosjektet vil prøve ut ulike tiltak i skogbruket for å skape mer elgfôr og redusere beiteskader på furu. De ulike tiltakene er: 1) markberedning for å skape tette furubestander, 2) ungskogspleie: toppkapping av trær over de nederste grenene som kan fortsette å produsere elgfôr, 3) gjøre hogstavfall ved tynning og sluttavvirkning tilgjengelig for elgen. Prosjektet er et samarbeid mellom forskere, skogbrukere og elgforvaltere, og har fått støtte av regionale forskningsmidler.
Reiste topper av furu ved tynning - før og etter elgbeite. Foto: Torstein Storaas
Prosjektbeskrivelse (på svensk):
I stora delar av Hedmark och Oppland utgör älgen det största problemet för etablering av furubestånd i skogsbruket. Furu är älgens främsta vinterföda, och det är framför allt vinterområdena till migrerande älgpopulationer som har hög vintertäthet av älg och hårt betestryck på ungfuru. Samtidigt utgör älgen en viktig resurs i form av kött, rekreation och turism. Det är alltså viktigt att finna en form för integrering av skogs- och älgförvaltning, som gör det möjligt att få upp furubestånd med adekvat täthet och distribution av oskadade stammar och samtidigt ha en ur jaktsynpunkt acceptabel täthet av älg.
Med detta forskningsprojekt avser vi att pröva om vi med enkla tillrättaläggningar i skogsbruket kan producera mer naturligt älgfoder i skogen, och om vi med detta kan ha ett relativt högt totalt betestryck utan att tätheten av oskadda stammar blir för låg. Man vet att älgen föredrar att beta på tidigare betade eller på annat sätt skadade träd, liksom på skott från stora, mogna träd, i den mån de är åtkomliga. Vi avser att utnyttja dessa förhållanden genom att
- Använda intensifierad markberedning för att anlägga täta föryngringar av fur. Det totala betestrycket i sådana bestånd blir stort, men tidigare studier tyder på att tätheten av oskadade, lite betade, träd trots detta ökar med ökande stamtäthet.
- Genomföra tidig ungskogspleije med toppkapning över nedersta grenvarvet, så att stammar som ikke skall ingå i beståndet står kvar och producerar foder som föredras av älgen framför de intakta träden
- Genomföra sen tynning och slutavverkning av furu under vintern, och göra toppar och grenar tillgängliga för älgen
Vi kommer att genomföra behandlingarna konsekvent i landskapsskala i tre studieområden på 20-30 km 2 , vart och ett med ett likartat kontrollområde. I behandlings- och kontrollområdena kommer täthet och spridning av oskadade stammar i bestånd av ungfuru att registreras, liksom mängden foder som produceras och som utnyttjas av älgen. Registreringarna kommer att göras dels i beståndsskala, dels i landskapsskala. Vi har en kvantitativ tillnärmning, och kommer att beräkna hur stor areal av olika tillrättaläggning som behövs för att uppnå önskvärd täthet och fördelnng av oskadad furu med olika toltal vintertäthet av älg i landskapet, samt vailka de ekonomiska konsekvenserna blir.
